söndag 31 januari 2010

"Stridstupp" sänkte socialdemokratisk statsministerkandidat

Det blev (föga förvånande) inget TV-tittande på hockeyn i går kväll, snön och atmosfären satte stopp för det. Därför blev det i dag (i dagsljus) en liten tripp upp på det snöklädda taket för att frigöra parabol och det stackars mottagarhuvudet var begravt i förtid. Nu går signalerna fram hyfsat i varje fall.

Söndagen har bjudit på lite av varje och nu i kväll kikade jag på partiledardebatten i SVT:s storversion av Agenda. Den viktigaste frågan verkade som vanligt vara att kasta skit på motståndarnas trovärdighet. Är det inte dags att inse att folk börjar tröttna rätt rejält på smutskastningen? Nej, jag hoppas verkligen att det blir mer och mer fokus på egen vilja och framtidsvisioner. Mona Sahlins lågvattenmärke att kalla Jan Björklund för "stridstupp" tog nog ändå priset. Samtidigt hade hon en rejäl höjdpunkt i frågan om svenska styrkor i Afghanistan.

Nåväl, några frågor som diskuterades...

- Energi: Det finns tyvärr bara ett trovärdigt alternativ och det kommer från Alliansen, med kärnkraften som en viktig bas. Det finns i dag ingenting som visar att det finns en rimlig ersättning för den - även om naturligtvis effektivisering är det viktigaste. Vindkraft i all ära, men den är flyktig vid både frånvaro av vind och rejäl kyla.

- Jobb/skatter: Knäckfrågan kring jobb verkar vara skatter... Ärligt talat vet jag inte om debatten gav någonting särskilt. Det är i varje fall positivt att allmän arbetslöshetsförsäkring fortfarande är aktuellt för Alliansen. Diskussionen kring A-kassenivåer kan jag annars inte heller riktigt förstå. Den stora "boven" enligt mina erfarenheter är inte sällan avgiften för medlemskapet i fackförbund... inte A-kasseavgiften, som vissa gärna blandar ihop den med. Gällande skatterna är det ingen överraskning att rödgröna trojkan lär höja skatterna, men vi får vänta på besked.

- Sjukförsäkringen: Det är uppenbart för mig att något har varit fel i systemet. Felen måste åtgärdas på något sätt och den slutprodukt som (aningen klumpigt) har mejslats fram verkar lovande. En viktig fråga för mig är ändå fortfarande att Försäkringskassans egna läkare ifrågasätter mer relevanta läkares bedömningar. Knäckfrågan är att avgöra vem som är sjuk - och det är den närmaste läkaren mest lämpad att göra. För övrigt måste det väl ändå vara rimligt att ha grundinställningen att människor bör jobba så mycket som de praktiskt kan - och det måste också vara rimligt att byta jobb om det ger bättre förutsättningar för en högre grad av sysselsättning.

- Skolan: Frapperande pinsamt är det att lyssna på Lars Ohly om "sorterande" skolpolitik från Alliansen. Det är dagens skola som sorterar ut barn och ungdomar. Var fjärde elev klarar inte av högstadiet med godkända betyg och var tredje elev klarar inte av gymnasiet. Den verkligheten försöker Alliansen förändra. Denna fråga äger Jan Björklund och Folkpartiet fullständigt i, med all rätta.

Övriga reflektioner i varierande (o)ordning och relevans

- Lars Ohly riskerar som vanligt att drabbas av en whiplashskada utifrån det ständiga nickandet när andra pratar.
- Peter Eriksson är inte ens i närheten av Maria Wetterstrands kapacitet. Hon lyfter Miljöpartiet, Peter sänker detsamma.
- Göran Hägglund är en karismatisk ledare för sitt parti som får fram sitt budskap på ett bra sätt.
- Fredrik Reinfeldt höll en väldigt låg profil i.
- Vissa partiledare kan inte svara "ja" eller "nej" på en rak fråga...
- ...och samtidigt måste man inse att ytterst få frågor kan få ett sådant svar.

- Den enda åsikt som var blocköverskridande var den om att ingen visste tillräckligt om säkerhetsfrågor för att kunna säga nej till kroppsscanning. Jag säger nej.
- Lars Ohly kan inte svara på sakfrågor.
- Peter Eriksson har helt missat att en global finanskris har ägt rum under de senaste åren.
- Fredrik Reinfeldt kom ihåg finanskrisen och framhöll trots den att 100 000 färre är i utanförskap. Kontrast.
- Mona Sahlin är bra på att angripa och vrida på saker, men framstår inte som en potentiell ledare för ett land.
- Fredrik Reinfeldt och Mona Sahlin höll mest fokus på varandra.
- "Ni har" är en vanlig kombination i Lars Ohlys vokabulär. Mer "vi vill", tack.

- Fredrik Reinfeldt är fortfarande slående lik Alfons Åberg.
- Göran Hägglund anser inte att forskning och infrastruktur är "kortsiktig konsumtion". Det är bara att instämma.
- Jan Björklund gillar att ställa raka frågor till motståndare. Han får däremot sällan raka svar, eller svar över huvud taget.
- Maud Olofsson lider lite av att vara kort, åtminstone sett till det visuella intrycket.
- Mona Sahlins resonemang om "skatt för de rikaste" faller platt med tanke på att de allra rikaste går fria från densamma.
- Mona Sahlin planerar enligt egen utsago att inte återställa jobbskatteavdragen. Mycket välkommet besked!
- Göran Hägglund fick den första frågan kring pensionärer och deras skatt. Jag är tämligen säker på att detta är en av flera indikationer på att Kristdemokraterna kommer att hålla sig kvar i Riksdagen. Pensionärerna och de troende kristna.
- Peter Eriksson tycker inte om skattesänkningar.
- Jan Björklund vågade säga "skattesänkningar skapar jobb" och exemplifierade bra med både hushållsnära tjänster och ROT-avdrag.

- Tänk om det hade funnits lite nationalekonomisk kunskap hos Mona Sahlin. Då kanske hon hade förstått att det anses korrekt att låna pengar i lågkonjunktur för att få fart på ekonomin. Jan Björklund tvingades nu upplysa henne om det.
- Lars Ohlys tal om att satsa på offentlig verksamhet är behjärtansvärd. Hans problem är att pengarna måste tjänas in någonstans. Var? Jo, i den privata sektorn, som måste stimuleras.
- Göran Hägglund tog upp "extra allt till alla"-problematiken, men ingen fick ens chansen att svara på grund av debattledar
- Fredrik Reinfeldt lyfte upp ordet "frihet", det gjorde antagligen piratpartister besvikna. Åtminstone dem som ville klaga på frånvaron av ordet i debatten.
- Vårdnadsbidraget är ett problem för Alliansen. Lätt att angripa, mycket tveksamma effekter. Inte ens Göran Hägglund lyckas rädda situationen.
- Lars Ohly var först med att lyfta fram feminismfrågan, även om han själv inte använde ordet.
- Fredrik Reinfeldt tycker inte om att Sverigedemokraterna blandas in så fort det handlar om obekväma frågor som kan snudda vid invandring. Mycket förståeligt.
- Mona Sahlin berömde Fredrik Reinfeldt för tankarna kring kvinnors rätt till valfrihet. Bravo.
- Peter Eriksson hävdade att det är många som inte har sett kvinnor med burka "i det här landet". Välkommen till Linköping när du önskar, Peter. Det är ju ändå från Östergötland du har snattat en riksdagsplats...

- Aktuellt hävdade "het inledning på partiledardebatten" i den kvartslånga pausen. Jasså? När då?
- Samma Aktuellt hade ett inslag om nybildade Landsbygdsdemokraterna. Dem måste jag läsa mer om.
- Jag undrar vilka som egentligen bryr sig om den här partiledardebatten, mer än ett halvår före valet. Det är nog tyvärr mest vi politiknördar, och en och annan "Svensson".
- "Aktuella frågor" måste inte nödvändigtvis bli relevanta för valet, exempelvis vargjakten är en fis i vinden i det stora hela.
- Fredrik Reinfeldt verkar ha en förkärlek för orden "skiss" och "58-årsgräns". Mona Sahlin tycker inte om samma ord.
- Att ha sju partiledare i en debatt samtidigt ger ingen riktigt bra miljö. Vissa försvinner stundtals helt och andra hålls helt utanför vissa frågor.
- Jan Björklund framstår som saklig och gillar att underbygga sina åsikter med fakta. Tack för det, att få in mer ideologi vore inte heller fel.
- Varför förkortas Folkpartiet "FP" och inte "F"?

- Mona Sahlin kallade Jan Björklund för "stridstupp". Vad ska man säga? Statsminister nästa? Bevare mig väl.
- Maud Olofsson lyfte fram den korrekta satsningen även på andra talanger än de teoretiska.
- Fredrik Reinfeldt och Maud Olofsson vill ha med sig Socialdemokraterna för att hålla en ny folkomröstning om euron. Det tycker inte Göran Hägglund och Folkpartiet är nödvändigt. Jag är ärligt talat kluven - euron ska införas i Sverige på sikt, men jag tror inte att det är dags riktigt än.
- Rödgröna trojkan vill ha kvotering i privata bolagsstyrelser. Regeringen vill inte det. Kvotering är som princip aldrig bra och skapar på sin höjd en konstgjord jämn fördelning.
- IPRED och FRA ska rivas upp, säger rödgröna trojkan på en snabbfråga. Det är i och för sig bra, men vad vill de ha i stället? Regeringen fegade ur och svarade att lagarna inte ska förändras.

- Lars Ohly tänker till: "både män och kvinnor är föräldrar".
- Lars Ohly och Mona Sahlin tänker till: "vi måste garantera rätten till heltid". Ingen har ännu kunnat förklara för mig hur det ska gå till. Om inte förutsättningarna för heltid finns, hur ska de då skapas? "Rätt till heltid"?
- Mona Sahlin talade berömmande om våra internationella militära styrkor och gjorde i Afghanistan-frågan kvällens starkaste intryck på mig när hon pratade om föräldrars oro för sina barn. Tyvärr hade hon två motsträviga gubbar bredvid sig och lär få det väldigt svårt.
- Fredrik Reinfeldt gick på en känslomässig väg i frågan och Jan Björklund följde upp med mer konkret prat. Bra samarbete på den sidan.

Till sist, jag upprepar: Vänstergänget är inte ens överens om vad de behöver vara överens om. Eller så är de kanske överens om att de inte är överens, men är överens om att ge sken av att inte vara överens om det som de ska vara överens om.

lördag 30 januari 2010

Läsvärda lokala ledare levereras löpande...

...åtminstone hoppas jag att så är fallet. De två senaste ledarna i Motala & Vadstena Tidning återfinns här:

- Döm inte kunden efter håren, gällande "dress code" på Harrys i Motala

- Höga ersättningar måste motiveras, gällande hutlösa löner, villkor och bonusar

I dag har jag för den delen också skrivit en ledare till kommande måndag gällande väljarnas dilemma att välja mellan makt och ideologi i det kommande riksdagsvalet. Är det hjärna eller hjärta som ska få styra? Förhoppningen är naturligtvis att de båda ska komma fram till samma resultat, men så är det inte nödvändigtvis för alla i alla lägen.

Europa nästa?
I det övriga politiska livet har jag sökt ett stipendium för att kunna göra ett studiebesök i Europaparlamentet under några dagar. Det vore oerhört lärorikt och nyttigt för min del, både som skribent, som politiker och som människa. Att på nära håll få uppleva beslutsfattare och deras verklighet ska inte underskattas. Hoppas, hoppas...

Ute är det ungefär 40 centimeter snö och 15-20 minusgrader, en äkta vinter. I onsdags höll jag mig hemma med tanke på ovädret och det är minst sagt en förmån att kunna jobba på det sättet. I torsdags tog vi oss ut tack vare fyrhjulsdriften (och ett via handkraft flyttat nedfallet träd), men om det inte hade varit för hjälpsam granne med traktor och snöplog hade vi inte varit i närheten av att komma upp för backen här hemma... Jag har lite tankar om hur jag ska tacka för hjälpen, får se när det blir verklighet.



Apropå hemmet måste jag än en gång påpeka att jag älskar att bo där jag gör, mitt ute på landet. Lugnet, tystnaden, friden och atmosfären är obeskrivlig. Bilden ovan föreställer motivet på den t-shirt jag just nu har på mig... det gäller att sända rätt signaler.

Digitala signaler i högre hastighet är ett av målen med Projekt Degdala, som nu äntligen är på gång att bli verklighet. Allt mer faller på plats och jag kommer att vara projektledare på deltid under en tid framöver. Syftet är bland annat att ta fram en modell för hur landsbygdsprojekt av det här slaget kan arbeta tillsammans med exempelvis kommunen för att hitta bra lösningar. Det känns som ett mycket stimulerande projekt som gynnar både mig, bygden, kommunen och regionen. Det kommer garanterat mer information både här i bloggen och på projektets hemsida framöver.

Överens om att inte vara överens?
Apropå signaler ovan är jag inte särskilt överraskad över Lars Ohlys kommentarer i dagens radiointervju. Vänstergänget är inte ens överens om vad de behöver vara överens om. Eller så är de kanske överens om att de inte är överens, men är överens om att ge sken av att inte vara överens om det som de ska vara överens om. Att mina åsikter i frågan överensstämmer med verkligheten är inte alla överens om, men beskedet om frånvaron av behovet av överenskommelser ger inga tydliga signaler. Det kan de flesta vara överens om...

Nej, nu är det dags att kika om parabolen kan övervinna vintrigheten med snö och elände och visa matchen Linköping-Timrå för mig... på återhörande.

fredag 22 januari 2010

Saktmodiga SJ sölar

Jag läste precis på SVT:s text-tv (som fortfarande håller som media) att tågförseningarna i landet uppgick till 13 627 timmar i december månad. Det motsvarar ungefär 440 timmar per dag, alltså över 18 dagars försening per dag... Det var visst rekordmycket. No shit, Sherlock?

Att det vissa dagar inte går att åka tåg är bara att acceptera, men andra dagar verkar det helt orimligt. En kollega i journalistbranschen skulle ta tåget häromdagen, men det var inställt med anledning av att det var "snö på rälsen". No shit, Sherlock? Det är vinter, men inte direkt någon allmän snöstorm...

Apropå trafik och fordon har jag med intresse följt de senaste dagarnas debatt kring etanolens existensberättigande som fordonsbränsle. Jag är inte alls särskilt förtjust i tanken att ersätta odling av mat med fordonsbränsle när världen har stor matbrist som kommer att bli ännu värre. Nej, det lutar allt mer åt att mitt nästa bilinköp när trotjänaren Ådi pensioneras blir en biogasdriven bil. Även om det bränslet också har sina problem är det bästa kandidaten för mig just nu.

Haiti måste ju också nämnas, men jag har svårt att riktigt hitta ordet kring eländet där. Lidandet är obegripligt för mig som sitter i min lugna vrå i norr.

Nåväl, i kväll väntar ett avgörande i EM-handbollen på TV och i helgen blir det pluggande i massor. Skogsproduktion i fokus - ha en trevlig helg!

lördag 16 januari 2010

Politisk pressekreterare presterar pinsamheter

Jag har varit minst sagt dålig på att blogga de senaste veckorna och nu krävs det skärpning, dags att sparka mig själv i arslet...

Skrämmande beteende av pressekreterare
Hur som helst finns det en del att ta upp och jag inleder med den kvällsläsning som fick mig att snudd på förfasas över vad det är för personer som lyckas nå betydande politiska positioner. Mer konkret handlar det nu om Magnus Ljungkvist, som tydligen arbetar som pressekreterare hos Socialdemokraterna. På Newsmill skriver han en raljerande och horribel "artikel" (eller är det satir?) om Edvard Unsgaards Facebook-kommentar där han berömmer möjligheten att med kort varsel kunna få avföring i trapphuset uppstädat en helgdag.

Till att börja med, visst är det en bra tjänst. Eller, varför skulle det inte vara det? Behöver jag en rörmokare anlitar jag en, behöver jag en läkare ser jag till att gå till en och behöver jag en städare ser jag till att en sådan kommer... Varför det skulle vara negativt får inte Ljungkvist fram, men lyckas visa sina förutfattade meningar och fördomar gång på gång.

- "ett städande proletariat", varför denna nedvärdering av nödvändiga städtjänster?
- "för en billig penning", vad är det som säger att det var billigt?
- "Betalar städföretaget skatt som de ska", vad är det som säger att någon skulle vara ohederlig för att denne har bra service och anställer människor av utländsk härkomst?
- "hade hon arbetstillstånd", varför ens ställa frågan? Vad har det med Unsgaard att göra? Vad har det med sakfrågan att göra?

Nog för att man kan förvänta sig fulknep inom politiken, men när ett sådant här beteende kommer från en pressekreterare i landets största parti blir jag smått mörkrädd. Ska han få ha ett stort inflytande över Sverige? Så f-n heller.

Att sociala medier är viktigt för en politiker kan väl i varje fall knappast ha undgått någon vid det här laget...

Nya ledare efter nyår
Nu till någonting roligare, mina egna alster i Motala & Vadstena Tidning. Den inledande är en globalt inriktad text om klimatförändringar, den andra handlade om direkt nödvändig utbyggnad av bredband på landsbygden och den tredje tog upp det välkomna avskaffandet av könskvoteringen i utbildningsväsendet.

- Var rädd om vår unika planet
- Landsbygdens framtid står på spel
- Positiv särbehandling är negativ

Boken kommer att dö, länge leve boken?
Jag läste häromdagen ett mycket tänkvärt inlägg hos Rick Falkvinge (PP) om den digitala bokens frammarsch och framtid. Visst är saker och ting dragna till sin spets, men det finns ändå klart intressanta tankar och argument för att boken i pappersform är på tillbakagång. Åtminstone inom vissa kretsar och tillämpningsområden.

...och till sist, lite konkret politik och Mjölby
Jag läste i kväll i Corren om utbyggnaden av Viringe industriområde i Mjölby, som förväntas få ytterligare ett antal hundra arbetstillfällen tack vare nyetableringar av bland annat Burger King, mAx och ett antal andra företag inom andra branscher. Dessutom är Sharpmans stora nybygge i närheten oerhört intressant och visar prov på invånarnas kreativitet och beslutsamhet. Heja!

I morgon söndag väntar ett styrelsemöte i lokalföreningen där det förhoppningsvis bland annat ska tas fram konkreta förslag på listor till kommun- och landstingsval inför kommande medlemsmöten. Det ska bli riktigt roligt att se!

Allra sist, åter igen ett läsvärt länktips: Den hälsosamme ekonomisten.

söndag 3 januari 2010

Ångestens årtionde åsamkar åtgärdslista

Vi har nu klivit in i år 2010 ("tjugotio" i min vokabulär) och i och med detta också 10-talet. På detta kan jag förhoppningsvis genomföra ett antal olika saker. Några av dem finns antagligen bland följande punkter, men sannolikt finns här några som inte blir verklighet också. Det återstår att se om punkterna uppfylls och i så fall när.

- Få 30-årskris
- Fylla 30 år.
- Bli gift.
- Bli pappa.
- Få 40-årskris.
- Bli aktiv skogsägare.
- Köpa "nyare" bil.
- Köpa nya glasögon.
- Hitta balansen mellan fritid och jobb.
- Utveckla mitt drömjobb ännu mer.
- Ta en plats i kommunfullmäktige.
- Ta en plats i landstingsfullmäktige.
- Ta en plats i Riksdagen.
- Bygga "färdigt" det nya huset.
- Bygga stall.
- Bli tvåbarnspappa.
- Bli bättre på att visionera...

I dag tjuvstartade för övrigt en ny arbetsvecka med ungefär en halv dags arbete, i morgon är det jobb 08-22 som står på schemat. Stimulerande jobb, roligt jobb! Det väntar även andra spännande saker den kommande veckan, jag hoppas få mer tid till att skriva om det senare.

Till sist, den här till synes vansinniga jakten på varg - vad ska den vara bra för? Behövs det verkligen 11 000 jägare för att skjuta 27 individer? Det faller på sin egen orimlighet att skjuta av 10% av vargstammen urskiljningslöst, utan hänsyn till hälsa, genetiska egenskaper och flockrang.

Regeringen med Andreas Carlgren (C) i spetsen verkar ha blundat när de sköt sig själva i foten. 27 gånger. Eller, om det nu råkar bli ännu fler...