söndag 17 oktober 2010

Tiden tickar, tankarna tumlar

Jisses vad tiden går... jobb och liv tar all tid. I dag har det i varje fall blivit en hel del tid utomhus, exempelvis med nödvändig riseldning och läggande av sisådär 400 betongpannor. Puh... men solen ackompanjerade oss i varje fall och det var en riktigt skön höstdag, bara att njuta så mycket det går!

Jobbet tar det mesta av min tid just nu, men rutinen börjar infinna sig och det är positivt. Det politiska livet tar sin "riktiga" början den 2 november då jag för första gången tjänstgör i kommunfullmäktige - jag fick häromdagen ett officiellt "Bevis" från Länsstyrelsen om att jag blivit invald. Innan dess är det ytterligare ett fullmäktige som väntar på tisdag kväll, men då är det fortfarande "gamla" gardet som gäller.

Det kan nog bli en del diskussioner framöver om budgetar och annat, inte minst med tanke på att det inte verkar finnas några besked kring Sverigedemokraterna ännu. Men men, den som lever får se...

fredag 1 oktober 2010

Sjukdom sänker socialliberal sängliggare

I går tvingades jag tyvärr kapitulera på jobbet och inse att jag gått och blivit sjuk. Det är kanske inte så konstigt i och med att "frugan" varit sjuk tidigare i veckan, men det känns ändå ovant. Efter en bra natts sömn och några ytterligare timmars dito nu under fredagen känns det i varje fall bättre.

Tack vare bra chefer och bra arbetskamrater känns det ändå tryggt, jag vet att jobbet blir bra gjort även utan mig. Det är en förmån att få känna sig viktig och behövd på jobbet, men det är inte heller nyttigt att vara helt oumbärlig eftersom man då inte "kan" vara borta... Långsiktigt arbete med det här på min arbetsplats har gett utdelning, och det är jag tacksam för!

Jag tänkte nu ta tillfället i akt för lite politisk reflektion, när hjärnan tillåter en liten stund. En summering av valet för egen del visar att min ytterst lilla personvalskampanj som jag hann med gav relativt god utdelning och gör att jag känner mig minst sagt inspirerad inför nästa valrörelse. Vi det laget har jag förhoppningsvis blivit mer känd generellt här i Mjölby kommun och jag lär också spara några semesterveckor inför valet... Då är ju dessutom gränsen för personkryssning 5% och inte 8% som det här året.

I kommunvalet (länk) fick jag 30 personröster och tackar ödmjukast för det! Vi i Folkpartiet gjorde ett relativt bra val och ökade från 7,64% till 8,55% - vilket gör att vi är tredje största parti! Vi stärkte alltså vårt fjärde mandat avsevärt jämfört med det knappa valet 2006. Carina Johansson och Jim Kellander blev välförtjänt kryssade som etta och tvåa på listan och "sitter säkert", som det så vackert heter. Tredje platsen går till mig själv och den fjärde till Anna Bernemalm, som dock tyvärr kommer att flytta ifrån oss. Därmed kommer Curt Karlsson in på den fjärde platsen och Kolstad-bygdens krafter väger därmed upp mantorparnas! ;)

I mitt eget distrikt Mjölby 4 ökade Folkpartiet från 4,70% till 6,23% och jag hoppas naturligtvis att jag har haft en del i det. Bara att synas, visa engagemang, ta sig tid att dela ut information även utanför tätorten och inte minst att lyfta fram landsbygdsfrågorna tror jag är en viktig del. Även i Mjölby 7 där jag lade lite krut ökade Folkpartiet från 6,13% till 8,13% och är därmed tredje största parti. Förhoppningsvis även här för att en lokal politiker visat engagemang.

Tyvärr ser det ju ut som en rödgrön minoritet ska försöka styra kommunen den kommande mandatperioden och svansföringen är förvånansvärt hög inom Socialdemokraterna trots att de backade en hel del och tappade ett mandat. Det är bara att önska de nya styrande lycka till, men samtidigt undrar jag hur/om de verkligen har tänkt till när de nu låter Sverigedemokraterna bli vågmästare.

I landstingsvalet (länk) fick jag 13 personröster och tackar även här för det! I dagsläget är inte landstinget mitt främsta intresseområde och jag stod ju på blott 15:e plats, men i framtiden vet man aldrig. Inte minst kollektivtrafik är en fråga som hör till mina kärnfrågor. I vår lokala valkrets i västra länsdelen gick Folkpartiet också lite framåt från 5,83% till 6,09% vilket gör att Carina Johansson välförtjänt behåller sin plats - hon kryssades av inte mindre än 154 personer.

I riksdagsvalet (länk) fick jag inte mindre än 59 röster, mycket värmande! Ett antal vänner och bekanta även från Linköping med omnejd har berättat att de mer eller mindre oväntat kryssat mig och det känns ju så klart riktigt bra. Om jag därigenom lockat någon extra röst till Folkpartiet, inte bara inom detsamma, så känns det naturligtvis positivt. Karin Granbom Ellison sitter kvar som Östergötlands representant, och är partiets yngste riksdagsledamot!

Partiet backade i och för sig i riket, men i Östergötland gick vi aningen framåt från 6,53% till 6,80%. 1900 fler personer i länet röstade på FP, och fler ska det bli. Men, då krävs det en utveckling åt rätt håll - det socialliberala, inte det batongliberala. Mer om det kommer i ett annat inlägg när kraften finns, för det finns en hel del att jobba med på riksplanet...

Det var allt för i dag, nu försöker jag återvända till sömnens förlovade land.