torsdag 1 januari 2015

Ta det som det kommer

Jul, nyår, jobb, sjukdomar, familj och diverse annat har pockat på uppmärksamheten den senaste månaden. I stället för att delta på decembermötet i kommunfullmäktige fick jag tillbringa en kväll på akuten i Motala, som skönt nog finns till hands för oss i den västra delen av Östergötland. Därmed missade jag diskussioner om budget och asylmottagning, samt valen inför nämnder, styrelser etc för perioden 2015-2018.

Jag hade gärna diskuterat friskt, men det kommer nya möjligheter. Glädjande nog blev jag som föreslaget vald till ersättare i utbildningsnämnden även framöver. "Vaddå, bara ersättare?" kanske någon utbrister. Ja, på pappret är det så, men det kvittar tack vare det positiva klimat som råder i nämnden. Ledamot eller ersättare har inte spelat någon roll tidigare för att få bli hörd, och med tanke på att kärnan i nämnden är oförändrad från tidigare ser jag verkligen fram emot fortsättningen. Även om vi nu har en ny majoritet att hantera kan det fungera bra. Sverigedemokraterna debuterar för övrigt i nämnden (som i övriga nio-nämnder) och vi får se om det kommer att påverka diskussionerna eller ämnena.

Några har i sammanhanget undrat om jag inte siktat på "mer" inom politiken? Jo, det har jag och det kommer jag att göra. Men, utifrån nuläget på olika sätt är inte just nu rätt tidpunkt. En nybliven tvåbarnsförälder med större ansvar på jobbet har en del annat att prioritera också.

I samma veva som nämnderna byts ut byter Folkpartiet i Mjölby gruppledare. Carina Johansson har i decennier tjänat partiet och väljarna mycket väl på denna post, men har glädjande nog fått nya utmaningar i livet att ta sig an. Det är bara att tacka och bocka för de lärdomar jag har kunnat dra under de år jag har varit med, önska lycka till – och önska Curt Karlsson välkommen som ny gruppledare och ledamot i kommunstyrelsen! Jag ser fram emot fyra intressanta år i opposition tillsammans med Curt, övriga partivänner och våra kollegor i Moderaterna. Vi kommer inte att bli lätta att tampas med.

År 2014 var för övrigt ett år som innehöll både det värsta och det bästa jag upplevt i mitt liv. Jag hoppas att 2015 kommer att bli mindre omvälvande, men jag försöker att ta det som det kommer.

Att vi slipper ett extra val är jag nöjd med. Jag tror inte att det hade löst någonting, snarare tvärtom. Löfven borde ha avgått som statsminister när hans budget föll och försökt på nytt, exempelvis med en ren S-regering och varierande stöd. Mina känslor kring decemberöverenskommelsen är komplexa. Jag låter det stanna där för tillfället.